Kan ishockeyframgång hjälpa det utmanade Östra Finland? Forskaren ger ett rakt svar

Vårt system markerade denna nyhet som
Kuopio och Villmanstrand har satt sig på kartan som hockeystäder. Vi frågade en forskare inom idrottssociologi om sportframgångar kan ha en bredare samhällspåverkan.
I vår skapades ett unikt fenomen kring finalserien i Finlands mästerskapsliga i ishockey. För första gången någonsin möttes två östfinska lag, KalPa från Kuopio och SaiPa från Villmanstrand, i finalen.
Tusentals personer samlades på torgen för att följa de spännande matcherna, som fått namnet ”gulsvart vår” efter lagens färger.
Vi talade med emeritusprofessor Hannu Itkonen som menar att finalen i år verkligen fångade folks intresse.
– Serien bjöd på drama och lockade inte bara folk till arenorna och pubarna utan också till många evenemang på torgen.
KalPa och SaiPa var inte förhandsfavoriter inför säsongen, vilket gjorde finalen överraskande och spännande. Trots det blev den gulsvarta våren främst ett östfinskt fenomen.
– Intresset sjunker om ens eget lag inte presterar bra. I städer som Björneborg eller Raumo, där man också haft framgångar, har intresset säkerligen varit mindre, påpekar Itkonen.
Den lokala median bidrog också till att förstärka intresset.
Enligt Itkonen kan medianärvaro öka sportens samhällspåverkan, men man bör inte överdriva.
Han säger att man inte bör överdriva sportframgångens samhällseffekter.
– Jag tror att det är en överdrift att se 1995 års hockeyvärldsmästerskap som något som hjälpte Finland ur en ekonomisk svacka.
Enligt Itkonen är effekterna oftast kortvariga: nästa år är det åter dags för en ny mästerskapssäsong, och det visar sig ofta vara svårt att hålla sig på toppen i sport.
Ändå kan sportframgångar bidra till att bygga lokal identitet.
Exempelvis har Kuopio stärkt sitt rykte som en sportstad, då man på kort tid kammat hem flera mästerskap i fotboll, volleyboll och ishockey.
– Nu förstår nog allmänheten att Kuopio är en betydande sportstad, säger Itkonen.
Dock finner Itkonen att städers vilja att profilera sig genom sport ibland är lite komisk.
– Att börja belöna framgångsrika idrottare är lite överflödigt. De har redan fått sin lön för det de presterat på planen och i arenan.
Fansen som samlades på torgen är ett tecken på att hockey skapar gemenskap, även om Itkonen talar om en delvis gemenskap.
– En långsiktig forskning visar att kulturer blir mer specialiserade. Inom sport ser man det som att många olika grenar konkurrerar med varandra, säger Itkonen.
Han påminner om att sport bara är en form av kultur. Städer kan lika mycket bygga sin identitet genom turism, kammarmusik eller filmfestivaler.
– Idrottare säger ofta i intervjuer hur fantastiskt det är när hela nationen hejar. Men jag kan med säkerhet säga att det finns de som inte bryr sig om sport överhuvudtaget.
Originalkälla: https://yle.fi/a/74-20160809